Dans solo.

 
 

Brunch.

 
 
 

Frukost i sängen.

 
Jag startar första avsnitter på tredje säsongen av Gossip Girl med leverpastej smörgåsar och ett glas juice. Jag fortsätter att kurera mig i sängen idag, men ska även försöka ringa ett samtal angående studenten och plugga lite historia. Hur dagen slutar återstår att se!
 
 

The moon is keeping me up.

 
 

Kurerar mig själv.

 
Den här veckan har varit fullspäckad och tiden har sprungit förbi. Kanske lite för fort. Jag har nämligen varit lite hängig idag, så jag har stannat i sängen och kurerat mig själv. Jag blir nog hemma från skolan imorgon också, då jag ändå bara har en lektion. Jag måste försöka hålla mig frisk, för sista året i gymnasiet har man inte tid att vara sjuk. Det är för mycket man missar! Förhoppningsvis blir jag bättre imorgon. 
   Jag har köpt nya ljus och smaskiga yollibox, så nu myser jag framför gossip girl i mitt rum. Utifrån vardagsrummet hör jag mamma och Samuels dova skratt. Det glädjer mig! Samuel åker hem till pappa ikväll dock, så vi ses inte igen på en vecka. Det är lite konstigt att vara borta ifrån honom så länge numera eftersom jag är van att vi alltid är med varandra dag efter dag, vecka efter vecka - men jag vänjer mig mer och mer. Jag gissar att det blir svårt att flytta hemifrån när det väl gäller sen, även om jag drömmer om det lite varje dag. Jag längtar efter att få skapa mitt eget hem där jag kan känna mig lugn och trygg. Det hem jag kan kalla min fasta punkt och som jag, tillsammans med någon, kan bygga upp liv och traditioner. Där skratt och kärlek får rum. Dit längtar jag. Men ännu trivs jag bra här hemma, och här kommer jag stanna ett tag till.
   Och så till sist vill jag ge en stor fet bamse kram till alla nära och kära som står vid min sida i vått och torrt. Det betyder mer än ord någonsin kan beskriva. För trots att livet är en levande berg-och-dahl bana så vill jag se det positiva i det som händer och tro på att allt har en mening. Tack till er som finns hos mig, även när det är svårt och när leenden och skratten är långt borta. Tack till er som som finns hos mig, även när det är lätt och när skratten i allra högsta grad är närvarande. Tack för livet, när det är lätt som svårt, för skifningar och skillnaderna visar att jag lever. Ingens liv är lätt, för vad skulle då utmaningen vara? Låt oss vara tacksama för det liv vi har och ta vara på de stunder vi älskar och tycker om. Vi har fått våra liv för att leva dem! 
 
 

#luckiestgirlontheplanet

 
Jag är så otroligt lycklig, att jag nästan spricker faktiskt. Det är liksom precis på gränsen att bubbla över, som trycket i en champagne flaska. Det säger bara pang poff och så sprutar all skumpa ut, lika som glädjen sprudlar och spinner och sprätter. 
   Pusselbitarna faller på plats, en efter en, och det känns bara bättre och bättre ju mer tiden går. Jag är nyfiken vart livet tar mig, och oss, och jag vill veta mer. Jag vill utforska och genomsöka livet. Tillsammans. Fjärilarna är mina kompisar, och de viskar små hemlisar till min mage att något är på gång. Men jag får inget veta. Bara att det snart, i framtiden, kommer ske underbart mysiga ting. Att allt kommer att bli bra. Att det här är rätt. För det känns så jävla rätt! Jag vill satsa hela mig på det här, för du gör mig så fruktansvärt glad och jag fullkomligt älskar dig 
 

Saknad.

Det är verkligen svårt att tänka sig hur det känns att sakna någon innan man gjort det, som med det mesta här i livet. Det finns olika typer av saknad. Saknaden till mamma och pappa, saknaden efter lov, saknaden efter något man tappat bort eller efter vänner. Det finns en massa saker man kan sakna. Men jag tror aldrig jag har saknat någon så mycket som jag saknar dig. Du korsar min tanke hela tiden och nästan allt i min vardag påminner mig om dig. Hur fin och go du är och hur roligt vi har tillsammans. Att du alltid finns vid min sida när jag bara vill ha dig nära eller behöver dig. Ditt fina leende och dina uppmuntrande ord. 
   För varje dag som går kommer vi varandra närmare och närmare och jag inser att jag bara blir mer och mer nyfiken på vem du är ju mer jag lär känna dig. Alla minnen vi delar och stunder då vi både kan skratta och gråta tillsammans. Vi har lärt oss mycket om och av varandra, men jag facineras över hur mycket mer det finns att lära! 
   Så fort jag lämnar din sida kan jag inte ro för att jag börjar sakna dig en aning. Jag känner mig liksom komplett där bredvid dig, med min hand i din. Mina fingrar passar så bra mellan dina. Jag känner mig trygg under dina vingar. Du gör mig lugn. Det där lugnet längtar jag hem till när jag har en stressig dag på jobbet eller i skolan. Vetskapen om att när jag kommer hem kan jag pusta ut i din famn gör mig varm och lyckig. Att du alltid finns där. Du är mitt hem. Där du finns känner jag mig hemma. Och jag saknar dig. Just nu! Mer än du kan ana. Och jag älskar dig - mer än jag någonsin älskat någon! Jag längtar tills jag får känna mig lugn under dina vingar, i din famn. Ligga på ditt bröst och andas in din ljuva doft. Lugnt och stilla. Bara vara ett, med dig ♥
 
 

Dr Martens

 
Jag tror jag har blivit helt tänd på de här skorna, och jag vet inte varför. Jag har aldrig varit en sko fantast och har aldrig riktigt förstått mig på folk som påstår sig älska skor. Men alltså, kängor med små, gulliga blommar på? Jag tror jag smälter en aning...
   Frågan är bara om de är värda sitt pris som ligger över 1000-lappen. Hmm! Sofia kommer nog inte kunna sova inatt(well, om det inte var för att hon faktiskt är galet trött efter den sömnlösa morgonen). 
I will keep on thinking 'bout this desition! Maybe they will end up on my feet...
 
 

Bära dig.

 
 
 

RSS 2.0