Tillbaka till det vanliga!

 
Nu har jag renoverat min ordinarie blogg så jag återgår till den igen. Ni hittar mig numera HÄR ♥
 
 

Det finaste jag vet.

 
Jag önskar mig en framtid med dig i födelsedagspresent, för du är allt jag vill ha och behöver. 
 
 

Frisör nästa?

 
Jag fick ett ryck när jag kom hem idag och letade fram mitt löshår, som låg längst ner i en pappkartong ihoptrasslat. Jag kammade igenom det, trättade det och satt igång att klippa. En hel decimeter tog jag av, och nu såhär i efterhand måste jag säga att jag blev riktigt nöjd! Det känns mycket fräschare, mjukare och tjockare än vad det gjorde förut. Jag kanske ska bli frisör ändå? Det här var ju faktiskt riktigt kul...!
 
 

Jag har så fina vänner!

 
 
Igår fick jag en krya-på-dig gåva av Emma och Camilla i form av en chokladask och idag fick jag en jättestor julklapp av Felizia med en massa godis och andra gottis. Jag är så glad att jag har så fina vänner sig skämmer bort mig med sånt här. Åh vad jag tycker om er!
 
 

Perfection.

 
 
 
There is nothing more to say. This girl looks stunnin in freaking everything. I want to have, especially, her hair. 
 
 

Nagellack & Nagelolja.

 
Jag måste slutligen inse(som om det inte var självklart nog) att budget nagellacken inte ens går att jämföra med de lyxiga märkena. Essie är min nya favorit. Det finns massvis med färger, överlack och under lack. Hållbarheten är längre och det torkar fort som attan! Penslarna är aningen tjockare och bredare så att man inte behöver dra lika många penseldrag per finger, och varje flaska innehåller två kulor som hjälper till att blanda färgen jämn innan det penslas på. Vilken wow-produkt! Jag må vara lite töntig nu, men jag tycker verkligen om dessa lack ♥
 
 

Dubbel Bubbel.

Igår kväll drack jag och min man bubbel och badade ute i den kyliga trädgården, som nu till jul är smyckad med lysande snöflingor och lampor i träden. Det är så fint och tyst här ute, och det var otroligt mysigt att koppla av lite. Det var dock hiskeligt kallt allt komma upp i den bitande kylan på vägen in. 
 
   Idag har vi haft adventsfika hemma hos mig, med en massa bakverk och julgodis. Det är så gott med hembakat till jul, och såklart måste man fira tredje advent - det är ju snart är jul. Jag och Christoffer åkte dock lite tidigare än de andra gästerna för att han skulle hinna hem och jobba lite innan det är dags att krypa till kojs. Men innan jobbet kallade hann vi ta en var sin varmkorv och en kopp te i köket. 
 
   Innan vi lägger oss ska vi fixa och trixa lite med julkort och kanske se en film. Sedan ska jag kramas och gosa med min gosse i hans varma säng och drömma sött innan jag vaknar upp till en ny dag bredvid honom. Jag längtar verkligen tills vi får ett eget, då jag kan kalla hans hem för mitt. Där vi båda känner oss hemma. 
 
Gonatt!
 
 

11-12-13

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Every love story is beautiful, but ours is my favorite ♥
 
 

Classy White.

 
 
 
 
 
 
 
Klockan är alldeles för mycket för trötta ögon att göra något annat än att vila, men jag kan inte sova så jag tittar och trånar och längtar lite efter fina saker som jag önskar att jag kunde hava i min ägo. Såsom en fin(HEL) klocka, kunna dricka hur mycket varm choklad med vispgräffe och marshmellows som helst utan att bli fet, ha en vit iPhone, flytta hemifrån och inreda ett eget hem, innehava ett eget sminkbord och (ja, jag erkänner) investera i en iPad. För inte allt för länge sedan kunde jag aldrig tro att jag nu skulle sitta och blogga från min egen mac, och än mindre att jag skulle börja facinera mig för en iPad. Jag vet inte om jag ska skylla på eller tacka Christoffer för detta, för det är helt klart han som ligger bakom det hela! 
   Hur som helst så är jag så otroligt taggad på att ha en iPad just nu, och för knappt en månad sedan kunde jag blott inte ens förstå vad man skulle med en sådan mackapär till om man redan har måde en iPhone och en mac. Men nu råkar det vara så att jag förstår mig på min kära gosses dilemma till punkt och pricka - iPad, to buy or not to buy. That is the question! Gaaah, hjälp mig jag är beroende...
 
Jag borde verkligen inte vara vaken såhär sent, för det gör mina ha-begär så mycket starkare än vad de är egentligen. Någon som har ett(eller flera) tips på hur man lätt somnar när man knappt ens är trött(eller är en aning övertrött, kaanske?)? Suck, nu babblar jag igen...

Jag går nog och värmer ett glas varm mjölk innan jag tar mig ett nytt försök att slumra in. God natt fina läsare. Vi höres på andra sidan. Dröm sött!
 
 

Det är coolt att vara kär, men det är inte coolt med var i ögat.

 
 
Nu har det snart gått tre veckor sedan mina ögon sprängdes alldeles röda, och än har inte infektionen flytt sin kos. Det börjar bli lite smått irriterande att se suddiga siluetter och torka vätska, som för främlingar förmodligen ses som tårar, i en liten flickas öga. Men jag tycker inte om att klaga. Min Christoffer har lärt mig att det blir så mycket enklare om man lämnar klagomålen hemma och ser saker och ting från den ljusa sidan istället. Tja, det har väl i och för sig hängt med mig ganska länge, men han har liksom lockat fram det ännu mer i mig och det gillar jag! 
För ett år sedan hade jag garanterat legat hemma i sängen och rivit sönder tapeterna av rastlöshet, eftersom jag alltid varit hemma så fort jag haft minsta lilla sjjukdoms symtom. Men icke! Nu har jag varit i skolan nästan hela veckorna, förutom några stunder då jag verkligen inte orkat. Men jag höjer mitt lilla rynkiga finger och säger; det känns faktiskt himla bra att göra något vettigt och inte bara ligga hemma och slöa. Jag har ju liksom inte behövt krypa fram. Jag har bara behövt dra ner lite på tempot och de stojiga tokigheterna. 
 
   Nog om den förödande ögoninflammationen. Jag mår ju faktiskt riktigt bra! Om det inte var för alla läxor och stress skulle jag faktiskt kunna säga att jag mår helt fantastiskt! Livet är påväg i rätt riktning och jag är så otroligt nyfiken på vart livet kommer att ta mig i framtiden, eller...vart jag kommer att hamna. Just nu har jag ingen aning om vart jag kommer att befinna mig om ett år. Kanske jobbar jag fortfarande på ica, kanske har jag flyttat hemifrån, kanske bor jag i en annan stad, har ett nytt jobb eller kanske till och med pluggar. Jag har verkligen ingen aning! Det kittlar lite i magen när jag tänker på det. Det är spännande! Lilla Sofia håller på att växa upp hur lite hon än vill inse det, och jag är nog både väldigt redo och väldigt inte redo att kasta mig ut i världen och ta hand om mig själv. Det är mycket ansvar som väntar, och det är mycket man måste hålla reda på och få att gå ihop. Det är skönt att veta att jag inte är ensam hur som helst, och att jag fortfarande kommer ha familj och vänner kvar som stöttar och pushar. Med längtan och förväntan hoppas jag nu på att jag, om inte allt för länge, får påbörja min nya resa och bygga ett nytt slags liv. Med min fina Christoffer. 
 
 

Dans solo.

 
 

Brunch.

 
 
 

Frukost i sängen.

 
Jag startar första avsnitter på tredje säsongen av Gossip Girl med leverpastej smörgåsar och ett glas juice. Jag fortsätter att kurera mig i sängen idag, men ska även försöka ringa ett samtal angående studenten och plugga lite historia. Hur dagen slutar återstår att se!
 
 

The moon is keeping me up.

 
 

Kurerar mig själv.

 
Den här veckan har varit fullspäckad och tiden har sprungit förbi. Kanske lite för fort. Jag har nämligen varit lite hängig idag, så jag har stannat i sängen och kurerat mig själv. Jag blir nog hemma från skolan imorgon också, då jag ändå bara har en lektion. Jag måste försöka hålla mig frisk, för sista året i gymnasiet har man inte tid att vara sjuk. Det är för mycket man missar! Förhoppningsvis blir jag bättre imorgon. 
   Jag har köpt nya ljus och smaskiga yollibox, så nu myser jag framför gossip girl i mitt rum. Utifrån vardagsrummet hör jag mamma och Samuels dova skratt. Det glädjer mig! Samuel åker hem till pappa ikväll dock, så vi ses inte igen på en vecka. Det är lite konstigt att vara borta ifrån honom så länge numera eftersom jag är van att vi alltid är med varandra dag efter dag, vecka efter vecka - men jag vänjer mig mer och mer. Jag gissar att det blir svårt att flytta hemifrån när det väl gäller sen, även om jag drömmer om det lite varje dag. Jag längtar efter att få skapa mitt eget hem där jag kan känna mig lugn och trygg. Det hem jag kan kalla min fasta punkt och som jag, tillsammans med någon, kan bygga upp liv och traditioner. Där skratt och kärlek får rum. Dit längtar jag. Men ännu trivs jag bra här hemma, och här kommer jag stanna ett tag till.
   Och så till sist vill jag ge en stor fet bamse kram till alla nära och kära som står vid min sida i vått och torrt. Det betyder mer än ord någonsin kan beskriva. För trots att livet är en levande berg-och-dahl bana så vill jag se det positiva i det som händer och tro på att allt har en mening. Tack till er som finns hos mig, även när det är svårt och när leenden och skratten är långt borta. Tack till er som som finns hos mig, även när det är lätt och när skratten i allra högsta grad är närvarande. Tack för livet, när det är lätt som svårt, för skifningar och skillnaderna visar att jag lever. Ingens liv är lätt, för vad skulle då utmaningen vara? Låt oss vara tacksama för det liv vi har och ta vara på de stunder vi älskar och tycker om. Vi har fått våra liv för att leva dem! 
 
 

RSS 2.0